Krönika:

Ryktet om min död …

Kära Försäkringskassan!

Med anledning av det brev som jag i dag fått mig tillsänt från Er med posten och som jag noggrant läst och begrundat, ber jag ödmjukast om svar på några frågor:

Varför har Ni adresserat brevet till mig?

Förväntas jag verkligen svara?

Stämmer Era uppgifter?

Om så är fallet: Skulle ni kunna ha godheten att vidarebefordra en kopia till övriga myndigheter – i första hand till skattemyndigheten. Det vore tacknämligt, då det skulle lösa många av mina problem, sådant som inte ens Bingo-Lotto förmått lösa.

Jag har med intresse tagit del av brevet där Ni meddelar att Försäkringskassan fått uppgift om att Lundgren, Åke Karl-Erik avlidit under år 0 00 och undrar nu bara om ni syftar på året för Kristi födelse eller vad? Jag noterar också att ni med anledning av detta upphävt tidigare beslut avseende min pensionsrätt för åren 1960-1998.

Nu är bara min fråga:

Vad hände med åren 1999 fram till dags dato?

Kära Försäkringskassan!

Jag bestrider inte att personnumret är mitt eller att jag är jag. Jag vill inte heller påstå att jag förvånas över brevets innehåll i övrigt, då jag för länge sedan upphört att förvånas över tillvarons omständigheter. Däremot är jag en smula förundrad över Er dateringen av brevet:

0020-05-04

Skulle årtalet vara fel, men månad och datum rätt, var jag således död den aktuella dagen, men såvitt jag kan erinra mig befann jag mig då på en redaktionskonferens på Medlefors folkhögskola med min arbetsgivare Norra Västerbotten. Vilket åtminstone några av de 51 kollegor som var närvarande – i varje fall de som höll sig vakna! – borde kunna intyga.

Skulle ni trots allt vidhålla Ert beslut om ändrad pensionsrätt mm, vore jag tacksam om Ni meddelade min arbetsgivare att jag tyvärr inte kan komma till jobbet i morgon, då jag enligt Era uppgifter har avlidit vid tiden för Kristi födelse, eller möjligen i en avlägsen framtid.

Kära Försäkringskassan!

Jag har i dag postat mitt svar till Er, även om Ni inte begärt ett sådant. Jag hoppas också att locket i botten på postens brevlåda denna gång var stängt och inte öppet, då en tidigare försändelse till en myndighet föll rätt igenom och landade på marken när jag försökte posta den.

I mitt brev, daterat med dags dato, bestrider jag å det bestämdaste att jag är död, även om det nog stundom kan kännas på det viset. Jag tackar också för att Ni tagit Er tid att lyssna på mina synpunkter som jag tidigare i dag framförde per telefon och ber att Ni meddelar telefonbolaget att jag av förklarliga skäl inte kan betala för samtalet.

Jag förutsätter slutligen att Ni omprövar Ert beslut och att också jag får rätt till pension när den dagen kommer – om jag inte hinner dö innan dess.

Högaktningsfullt

Åke Lundgren

(Publicerad i tidningen Norra Västerbotten 2005)